löv

Löv

Löv är alltid förknippad med naturen. De flesta växter livnär sig genom sina löv. Men den första associationen med detta ord får dig att tänka på träd. Det är deras storlek i förhållande till människan som gör att trädkronorna fulla av löv bildar landskapet runt omkring oss. På våren, när knopparna dyker upp på deras grenar och löven utvecklas, ger de oss hopp om ett vaket liv. Deras grönska är då mycket intensiv och fräsch. På sommaren betraktar vi grönska som något naturligt som hör till den här tiden på året. Det mest intressanta spektaklet börjar på hösten, när träden förbereder sig för sin vintersömn. Det är då löven faller från träden och bildar färgglada mattor på marken. Det är då de får olika färger. De vill förtrolla oss med sin skönhet innan de dör. På detta sätt berättar naturen om livets och dödens kretslopp genom bladen.

Naturens cykler bestämmer livets och dödens rytm. Naturen inspirerar oss med sin mångfald och skönhet. Vi har dock svårt att acceptera att döden är en del av den. Växters död gör inte lika ont som djurs död eller människors bortgång. Vi kommunicerar inte med växter på samma sätt som med andra levande varelser. Därför är höstlöven en naturlig signal om en ny höst i våra liv. Vi förknippar inte de färgglada torra bladen med döden. Det är helt enkelt så här växterna förbereder sig för vintern. Det är värt att titta på löven under fötterna. Var och en av dem var en del av en växt som kommer att överleva vintern och återfödas igen.