Geometrisk figur i landskapet

Geometrisk figur i landskapet – den här målningen hänvisar till Paul Cezannes tankar om geometrins roll i måleriet. Ett av Paul Cézannes favoritmotiv i måleriet var stilleben. Konstnären återgav inte föremålens detaljer, den varierade texturen i träet på ett bord eller skalet på en frukt. Han visade deras essens – färg och soliditet. Han målade med en platt färg och förenklade föremålen genom att närma sig deras former till enkla geometriska figurer (t.ex. kvadrater, rektanglar, cirklar osv.) och solider; persikor och sockerskålar är sfärer, päron är kottar och en kanna är en cylinder. Han byggde upp föremålets form, dess solida, med hjälp av färg. Detta tillvägagångssätt för att representera verkligheten var, vid den tid han levde, mycket nyskapande. Han kallas det moderna måleriets fader. Konsthistoriker anser att hans arbete gav upphov till och lade grunden för kubistiska experiment och senare abstrakt konst. I dag använder konstnärer exempel på geometrisk figur öppet och djärvt. De försöker inte dölja dem i föremål. Tvärtom ska de geometriska formerna stimulera betraktaren att hitta sina egna associationer. Geometriska former är genom sin neutralitet och universalitet tecken som kan tala till människor över hela världen. En bild som kan förstås av alla betraktare, oavsett var de bor eller vilket språk de talar – det är den ideala bilden. Perfekt eftersom den är universell. Finns det sådana bildkonstverk? Om de existerar är det säkert abstrakta och geometriska målningar.